”Geografi” är en vetenskaplig disciplin som studerar jordens yta, dess egenskaper, fenomen och de samband som finns mellan natur och människor. Geografi delas upp i två huvudsakliga undergrenar: fysisk geografi och kulturgeografi.
Fysisk geografi fokuserar på jordens naturfenomen, exempelvis klimat, väder, landskap, ekosystem och naturresurser. Kulturgeografi, å andra sidan, studerar människors påverkan på jorden samt hur samhällen och kulturell aktivitet varierar från plats till plats.
Till exempel, en geograf kan studera varför vissa odlingsmetoder fungerar i en viss region men inte i en annan, eller varför en viss stad växer snabbare än en annan på grund av olika geografiska faktorer.
Att vara duktig på geografi
Att vara duktig på geografi kan till exempel innebära att man kan svara på frågan om varför vissa städer ligger där de gör, hur naturresurser fördelas globalt, hur befolkningsmönster förändras över tid, eller hur olika naturfenomen som jordbävningar, vulkanutbrott och översvämningar påverkar människor och ekosystem.
Det kan också handla om förmågan att förstå konsekvenserna av globala fenomen, som klimatförändringar, på lokala platser, eller att kunna tolka och förstå olika typer av kartografi och satellitbilder.
Så om någon till exempel kan peka ut olika länder på en världskarta, förklara varför en viss region är mer benägen för torka än en annan, eller ge en översikt över de geopolitiska spänningarna i Mellanöstern, skulle den personen vara duktig på geografi.
Men i vardagligt lite slarvigt språk så brukar man säga att man är ”dålig på geografi” om man inte är bra på att veta vart länder ligger på en karta.